Det var vad morgonen bjöd på för mig, Osse och den svarta ligan. Vi tog en ryggsäck med oss och vagnen såklart och så rullade vi iväg. Planen var att köpa olja till fram och baksidan samt penslar och den biten. Införskaffat blev det och VARMT blev det onekligen - jag trodde jag skulle flyta bort innan jag var klar. Osse - ja han var sitt vanliga glada jag så jag passade på att skutta in på Willys för att handla lite frukt och tomater som jag upptäckt var slut på hemmaplan.

Förutom då den prommisen som är 7km så har vi faktiskt inte hunnit med så mycket, jo Osse fick premiärsmaka vindruvor dem gillade han så mamman fick stora solskensleendet av sonen som just nu gör sitt bästa för att få morsan att inse att trip-trap är en tönt, man har det faktiskt MYCKET, MYCKET bättre i mammans famn för då kan man jaga musen bättre...

Nu ska vi dra iväg och hämta Toria på skolan = ytterligare 4km promenerande och ikväll ska jag och Jenny åka utan barn och skutta Afro med Hea. Sweeeeeeeeeeeeeeeet! ;)

Idag har vi varit iväg till busplaneten, båda barnen var såklart med och så Jenny, jag och Gurra. Sweet! Man kan behöva vara många vuxna för att inte slita ihjäl sig fullständigt.

Vi hade det ruskigt kul och vissa (läs Toria) blev fullständigt genomtrött. Kanon!

Toria på studsmattan. En fartig tjej. :)

Mammas Osse på en gunghäst. Sötisen!

Bollhav är spännande saker när man inte ens är 6 månader. ;)

Omstart, Osse och Jenny blev tydligen sugna på att köra en gång de också. :P

Första isglassen - GOTT!

Igår traskade jag omkring i bara linne utomhus för första gången iår och jösses det var VARMT! På solsidan gick det inte att vara på eftermiddagen för där mätte vi upp dryga 30 grader och det funkar inte för mig, då brinner jag upp.

På baksidan i skuggan var det helt okej, 26 grader och skuggigt. Nu ser det ut att bli en likadan dag så jag och Ossegrabben ska göra oss redo för en dag i lugn och ro. Skuggan känns som vår grej, fast på förmiddagen ska vi nog försöka mysa in oss lite på framsidan ändå. ;) Jag vill gärna överge den där mest blålila färgen som mina ben antagit nu över vintern. ;)

I övrigt ja.. Vi ska softa allt vi bara hinner jag och mina småttisar. :)

Ja vad säger man?? Var börjar man? Med veckan som bara har gått åt helvete genomgående!

Tisdagen som började så jäkla visset blev onekligen... ÄNNU VÄRRE! FAN!!

Jag hade Osse sovandes i vår säng, med täcken och kuddar som en inramning kring honom och det har funkat hur många gånger som helst, jag skulle tvärspringa in i badrummet (det är frågan om dörren mitt emot sovrummet) och rensa kattlådan innan jag skulle gå iväg och hämta Toria på skolan med Osse och jyckarna. Då hör jag ett PANG och sedan ett illvrål - Osse skriker och gråter, det hörs på en gång att det är inte det vanliga "jag är helt ensam här ljudet" utan han gråter för att det gör ONT!

*fan, fan, fan*

Jodå, Osse har forserat kuddhögen och landat med huvudet först i golvet, mellan sin säng och mitt sängbord (glepan däremellan var ca 20 cm - nu är den 0cm) och landat på en förgreningsdosa... Bara att ringa hem maken som fick hämta oss och köra in oss på akuten. Efter mycket om och men (vi kom in före tolv och läkaren kom och kikade till oss vid fyra!!) kom en läkare och tittade på min vid det laget väldigt glada och pigga Ossen. Inlagd blev han den arme sonen och vi fick stanna på sjukan till dagen därpå då man återigen konstaterade att det inte var någon fara på taket för grabben i fråga men att man onekligen ska åka in om småttisar rasar i backen.

Mamman själv kände sig såklart som en skurk som låtit den lille grabben ligga själv i stora sängen. Som säkerhetsåtgärd får han nu inte ligga kvar själv här utan nu är det golvet eller sin egen säng som gäller för vilden.

Onsdag när maken skulle hem, vad händer? Jo, bilfan vägrar starta... Nu står den på verkstaden och vi har en lånebil istället. Strategiskt! Jaja, det är väl så det kan vara men det känns som om det har varit mycket nu.

Idag då har det gått lite bättre för då har vi faktiskt bara grillat och myst med familjen och det kan säkert behövas det också. Nu närmast - sova. Nattinatt.

Jag brukar ju aldrig försova mig... Hell no! Självklart i morse så vaknade vi kvart över åtta och Toria börjar tio över. Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan! Bara att kasta på barnen kläder, Toria fick dricka en drickyoughurt på bussen och onekligen 20 i 9 var vi på skolan.

Så skulle jag ta bussen hem igen och ja.. På väg in i bussen lyckades jag självklart med konststycket att sträcka mig i korsryggen. Nu sitter jag här hemma och undrar hur i hela friden jag ska ta mig till skolan igen för att hämta hem Toria. Ont som bara rackaren har jag i ryggen, Osse är på världens sämsta humör och allt känns bara piss.

Men vad göra, bara att ta sig samman och kasta sig iväg tror jag. Känns inte som att det finns några alternativ till det.

Alltså visst de flesta som känner mig har nog insett att jag kan hitta på nära  på vad som helst, idag var en sådan där dag då saker och ting inte direkt gick enligt planerna. Jag tänkte att jag skulle ha mina tights på mig tillsammans med stövlar och en rätt lång tröja. Kanon! Borde funka var min tanke...

Det jag INTE räknat med var att jag har gått ner lite mer i vikt än vad jag planerat.. *mutter* Tightsen, inte så tighta som jag tänkt mig men det gick att modda så att det funkade, stövlarna funkade och tröjan funkade - tyckte i vart fall jag..

In på ICA för att köpa ett par bananer och lite drickyoghurt... Där inne lyckades tydligen jag och Jenny skrämma ihjäl en medelålders man. BRA IDA!!

Iväg på sminkprovning och den biten, käkade på Max på vägen hem.. Utstirrad igen. WTF!?! Ser jag så hemsk ut?? Tydligen, får nog försöka gå ner lite till så kanske jag kommer undan med saker och ting, eller är det månne så enkelt att jag är åt helvete för gammal för att ha på mig sådana saker? Jag vet inte men nu närmast tänker jag nog sminka av mig och gömma mig under täcket hela tiden tills imorron då jag banne mig ska gå iförd läskigt korta shorts, stövletter och midjekort linne så kan jag säkert chocka skiten ur Ersbodaborna! :D

På önskelistan från dottern står en sak just nu högst upp, eller sak och sak, men hon vill verkligen ha en lite mindre hund som hon kan hantera. Visst flattarna är snälla och gulliga men de är rätt stora och även om det inte är någonting ont i dem och de verkligen gillar henne så är de ändå för stora för henne.

Toria har under många år velat ha en cockerspaniel (till pappans stora förtret!) och jag kan väl hålla med om att det är lite lämpligare storlek för henne att pyssla med, samtidigt är jag inte så jättepigg på att dra på mig en hund som kräver den mängden pälsvård. Jag var lite inne på att en papilon eller en phalene skulle vara trevligt MEN då kommer jag ju på en gång fram till att det krävs inte mer än en tass på fel ställe för att någon av flattarna faktiskt skulle kunna göra den lilla illa. :S Alltså måste jycken vara så pass tålig att den inte går sönder OM en lycklig Magoo på drygt 40 kg råkar sätta en tass på den... Vi får se hur det går med den saken, eller så väntar man tills dess att barnen är lite större och så får hon en hund som jag själv vill ha. En flat till! ;)