Alla inlägg under december 2011

Av Ida - 9 december 2011 20:29

Ja, man och man var kanske inte rätt sagt, men ensamstående föräldrar förekommer ju och de borde rent logiskt också kunna bli sjuka. Jag är helt själv idag, inatt och till stora delar imorgon. Tokförkyld och med rejält ont i ryggen i snökaoset... Jag håller på att gå under! Lite lagom till att jag skulle gå ut och gå kvällsprommis med hundarna och ungarna i tjockisvagnen inser jag att shit vad det har snöat... Tjockisvagn i djupsnö är ingen höjdare får jag nog erkänna och i kombination med att man har ont i ryggen = helkorkat! Jag lyckas ta mig ut och faktiskt hem igen med vid det laget sovande småttisar (Toria fick gå bredvid), blev skottning av uppfarten för att ta mig IN igen. Grattis, då upptäcker jag att jag inte har en fungerande snöskyffel utan skottning blev med en stor och framförall TUNG militärspade, det rekomenderas INTE!!


Hmmm, men jag kanske ska börja från början. Hela dagen har gått i kaosets tecken. Först tappar jag rösten - det är inte ett alternativ när man är hemma med småttisarna och hundarna kan jag säga så efter dryga timmen gick det att iaf få någon modell av ljud. Så kommer Toria hem och ska gå ut med soporna, mamman trycker till i soppåsen och skär upp handleden - såklart, vem skulle annars göra det. För att skaffa lite lugn så stoppar jag sonen i badet och allt är frid och fröjd, när jag ska tappa ur badvattnet så inser jag att det är stopp i avloppet... Blev att leka rörmockare iofs det gick rätt fort att få ordning på det men, jag var inte supernöjd kan jag säga. Nu är det bara att natta flickorna kvar sedan... Ska mamman pinka av valpen ett par gånger och köra ett par maskiner tvätt till innan jag kan sova för natten och tro mig - det kommer knappast vara några problem att somna.

Av Ida - 7 december 2011 21:13

Bring it on! Nä men faktskt - nu får det helt enkelt vara nog! Även mamman har gått och blivit en snorig typ så nu hoppas vi att det går över lika fort som det kom. Lilla Visan har varit krasslig natten mot idag och av någon anledning innebär det att man ska vara PÅ morsan, jaja det funkar säkert. Bara det värsta är över på fredag när maken ska iväg så jag slipper ha tre sjuka ungar hemma - själv...


Så tänkte jag faktiskt skriva lite om Shogun den förskräcklige, han är grymt intensiv och gör ALLT med en rent läskig frenesi. Han pinkar ute (då försvinner världen och man måste koncentrera sig på att pinka!), han sitter när man säger det åt honom (och då blir han nästan så han ser i kors för att han koncentrerar sig så intensivt på att göra rätt), han spårar som en betydligt äldre hund och reder ut de tapter och uppehåll som matte lyckats peta dit - nu blir det dock spåruppehåll tills snön är borta. Dock, han jagar även kattorna med den intensiteten - att han får sig en klapp på näsan av den gamla och bittra typen verkar inte bekomma honom nämnvärt, jag hoppas bara att han inte lyckas trycka in Lol i ett hörn när jag inte hinner med för då är risken stor att den unga damen strimlar upp hans söta lilla grisnäsa.


 Nu ska mamma-matten snora vidare, höres!

Av Ida - 6 december 2011 21:38

Ja, det är väl så det är. Ossemannen har blivit förkyld, snoret rinner på den arme grabben så vi softar lite lagom och hoppas intensivt på att det rätar ut sig så snart som möjligt. Maken dök upp här hemma och var sjuk som en gris. Jag vet inte men han blir inte helt kanon av förkylningar han heller - å andra sidan... Vem 17 känner sig på topp när man har gått och blivit förkyld?


Dagen blev därför inte direkt som den brukar men på det stora hela blev det nog rätt okej ändå. Imorgon blir det dock skogen en lååååååååång stund för mina små fyrbenta grabbar behöver få busa ur kroppen ordentligt. Shogun har idag jobbat mest på att pinka u-t-e och han blir onekligen bättre och bättre på att säga till och att hålla ett par sekunder så att matten hinner ut med honom.  


Jag gjorde även årets första omgång av äckelbullar - saffransbullar med mandelmassefyllning - läskigt vidrigt enligt mig - fantastiskt gott enligt resten av familjen... Jag är skeptisk! Men nu är de iaf bakade, så nu slipper jag tänka mer på det iaf.

Av Ida - 5 december 2011 22:12

Jupps, äntligen har vi snö i Umeå. Så underbart, inte alls lika skitiga tassar som ska in när man varit i skogen (dock - hundarna är fortfarande blöta när vi kommer in!) och vagnen drar bara in vatten. Lovley!


Idag blev det en akutvända till stan för att inhandla lucia-linne till Torias dansuppvisning på söndag (?) passade på att luncha med maken på Ghandi, inte en dag för tidigt - känns som en evighet sedan sist. Men å andra sidan med de två småttiga typerna mellan oss var det kanske inte så att man kan kalla det romantiskt - mer volvomodellen av romantik. :P


Vad mer? Tja, vi har varit i skogen och plöjt - Shogun ÄLSKAR skogen och Osse skrattade högt åt att det var vitt och kladdigt överallt (den grabben kommer nog inte riktigt ihåg fjolårets snöfall) och Magoo fick någon modell av nytändning i snöyran. Knäppot! Men han är för söt ändå min gamle gubbe. Han skuttar och busar trots att valpuslingen är en vilde.


Nu fyra tvättmaskiner senare känns mamman som rätt mör och det kanske börjar vara dags att plumsa i sängen inte bara för att natta barn utan faktiskt för att göra natt... Konsigt! Men Gosingen sover och Osse sover, hundarna snarkar (inte så diskret) från våningen under mig och om jag inte hör i syne så är det Lol som ligger vid fotändan och snarkar högt.

Av Ida - 4 december 2011 21:04

Ja, som många i min närhet är medvetna om hatar och avskyr jag två dagar som av ohejdad vana infaller varenda år, hur mycket jag än försöker undvika det. Det ena är min födelsedag - som konsekvent går åt helv* varenda år. ÄVEN de år jag försöker att inte fira alls kan man ge sig den på att det antingen inträffar någon större katastrof, att någon nära dör eller ja... Någonting i den riktningen.


Julafton är den andra och helt seriöst - jag gillar varken att ljuga för barn eller förställa mig "för den goda sakens skull", det FETSUGER!!! Bara attityden att nu är det jul och aaaaaaaaaaaaaaaaaalla ska vara lyckliga och bara älska varandra hela tiden, allra helst innanför skinnet på varandra - men VARFÖR? Jag gillar inte kramar i vanliga fall, varför ska jag gilla det och älska hela världen bara för att det råkar vara julafton? Det går över mitt förstånd. De jag däremot gillar - de gillar jag HELA året, inte bara för att det finns en fet skäggig gubbe på plats.


Annars om man måste älska alla för att det finns en tjockis på plats... Dumpa en i varje land så har vi världsfred. Poff - toksmart!


Nä, våga vägra julen och fira... alla andra dagar istället.   

Skapa flashcards