Eller tja, det är vad man kan räkna med iaf. ;) Dottern är på bästa solskenshumöret och ligger och läser i sin säng, hundarna är ordentligt rastade på morgonen, Osse ligger och sover i vagnen... Maken - ja honom har jag utlokaliserat till Bygdsiljum för skidåkning tillsammans med min lillebror som gör honom sällskap på sin självmordsbräda (aka snowboard).

Själv tar jag det rätt lugnt men planen är ändå att ge Osse mat när han vaknar och sedan klä på gänget samt släppa ut de som inte löper för att busa på gården samtidgit som jag tar tag i snöskottningen. ca 25cm har kommit såhär långt och det ser inte ut som om det har tänkt ge sig ännu på ett tag. Men samtidigt, det är 7 grader så det är egentligen riktigt fint. :)

Bilderna jag tänkte ladda upp var bara att glömma, uppkopplingen är för instabil för att kunna skicka så stora "paket".. Dessvärre. Men jag tog lite bilder på maken och dottern igår när vi var till "storbacken" och de åkte snowracer nedför vägen.. Mer om det senare när jag har kommit hem och har en vettig uppkoppling. ;)

Nu ska här eldas för i helv* att jag har tänkt frysa. :P

Jahapp, tänkte jag skulle tipsa om en middag, kanske mer en vardagsmiddag men det är helt okej även en lördag. :P

Kokad potatis och gratinerad blomkål med hamburgerkött.

Recept:

Koka potatis (den mängd du behöver)

Gör en vit mjölkbaserad sås (funkar utsökt att göras på lättmjölk och idealmjöl)

Hacka hamburgerkött (ja, det är häst men det är rökt och salt!)

Lägg blomkålsbuketter i en ugnsfast form, strö över hamburgerkötthacket, slå över såsen strö över lite ost (lätt modell av ost funkar - men västerbottensost slår allt!) .

Stoppa in den ugnsfasta formen i ugnen på typ 200 grader och gratinera (tar kanske kring 10 minuter, förutsatt att man har förkokt blomkålen).

Tugga och svälj! Blir klockrent. :D

Ja, alltså nätet pratar jag nu i första hand om. Uppkopplingen verkar inte må bra av lite snöande, märkligt! Dock, jag får väl göra som man gjorde före vi hade uppkoppling här - uppdatera när man kommer hem igen. ;)

Dock kan jag säga att hundarna ÄLSKAR snön intensivt, fortfarande! Maken och dottern ska ut och åka skoter en sväng lät det som medan jag och gänget blir kvar hemmavid, insnöade!

Nädå, tyst må det vara här på landet men kallt är det inte direkt, bara -8,3 grader och snöfall. Mysigt är nog det som närmast kan beskriva hur det är. Det är riktigt nice att vara inne och kika ut, ännu bättre är det när man är ute. Jag har iofs bara varit ute med hundarna en sväng på morgonen samt att ge hundarna frukost ute i snön. Snösök är klart underskattat. Utom Dina som fick käka inne och även gå i snöre ute... Så går det när man löper!

Vad ska man säga, jag somnade klockan halv tio igårkväll och sov som lilla stocken fram till halv åtta - en långnatt mao. Dock med avbrott för att Osse skulle ha käk men det gör man numera i sömnen så det är ingen större uppoffring.

Jag vet inte men det känns som att allt blir lugnt och skönt när man bara kommer hit, även om pms och andra roligheter egentligen borde vara lika mycket här så finns det inte på planeten. Käkar gör jag men bara nyttigheter (suget efter salt och fet mat bara poff borta!) skummt!!

Nu ska jag ta och fortsätta dagen, med lite tur kommer jag att lägga in lite bilder från vårt pysslande i Överklinten under eftermiddagen. Hoppas ni andra har en ljuvlig helg!

Jag har liksom många andra klagat och surat över den hyfsade kallfront som drog in över vårt vackra land här i veckan, onekligen idag släppte kung Bore en aning på sitt järngrepp om landet och bjöd på riktigt trevlig temperatur. - 7,5 är ingenting att diskutera kring, livet känns med ens mycket lättare och hela jag känner mig som på bättre humör. Undrans om det kan ha någonting med morgonens promenad att göra? En riktig långvända med hundarna och barnvagnen, först till skolan och så den sedvanliga extravändan som det blir efter man har lämnat av dottern på skolan. SÅ skönt!

Häxa och Magoo har sprungit och busat i snön, man ser hur de verar säga att "det här är livet matte" när de kommer rusande med lysande ögon och öronen rakt ut, svansarna går som små propellrar och hela hunden lyser LYCKLIG! Dina den stackars löptiken går i snöre för närvarande för även om jag litar på Magoo så är tilltron till löptikar om möjligt mindre än noll. ;) Historien när min första Fame lyfte av en låst innerdörr från gångjärnen har jag dessvärre fortfarande i minnet så här har vi både hängslen och svångrem när det kommer till kombinationen löptik och hanhund i hemmet. När matte åker hemmifrån är det inte mindre än två låsta dörrar mellan jyckarna!! För här ska det minsann inte bli några valpar (Dina och Magoo är halvsyskon).

Osse min lilla gullegris han verkar gilla när man sliter upp honom ur sängen, byter på honom och stoppar ner honom i overallen samt går långprommis på morgonen - käkat det har han liksom redan gjort (matning vid 6 håller Osse som en glad gosse frammåt tiosnåret). Toria då min lilla ängel har idag maskeraddisco på skolan och har klätt ut sig till prinsessa (någon som är förvånad?) med rosa klänning och krona, jag hoppas att jag kan ta en bild på henne när jag hämtar hem henne igen.

Nu känns det helt enkelt bara som en riktigt, riktigt BRA dag!

Fy fan, alltså.. Jag har varit lyckligt förskonad från det här tack vare p-piller, spiral och graviditeter i många, många år. Nu - inte så mycket! Jag känner helt plötsligt att kroppen SKRIKER efter stora mängder fet, salt mat och GODIS... Men TUR! Jag som precis har gått ner i vikt efter graviditeten och hamnat på normalvikt igen kan inte börja med sånna här laster, det går bara inte!!

Så vad gör jag? Jo, som en ren hämdattack (mot kroppen som jäklas med mig) trycker jag i mig en banan. Kroppen gör självfallet ett motdrag - den ger mig illamående. Jag tror detta kommer att utvecklas till ett ställningskrig men jag har gett mig den på att vinna! Dock - lunch blir nog på frasses...

Btw, ska man inte slippa sånt här ett längre tag efter graviditet än 3 månader?? Hur som känns det inte kul.

.. vi passerat vid det här laget. Men vi sysslar fortfarande med förmiddagsgrejs iaf. Att kliva upp mitt i natten som jag anser att det är halv sju har dels sina nackdelar i att man måste gå isäng rätt tidigt för att vara jag, men dels sina fördelar i att man hinner en ruskig massa på dagarna som tidigare var tvunget att hinnas med på kvällstid. Bara en sånn sak som att man hinner köra tvätt/disk och städa hemmet före tolv varenda dag är ju rätt inspirerande. Idag är inget undantag även om jag suttit vid datorn en del så hinner man förvånandsvärt mycket. Nu är det att byta kläder på sonen som lyckats med konststycket att spy ner oss båda.

Ja, idag är det rent ut sagt kallt så in i helvete i Umeå, - 26 stog det på när jag vaknade och det har dalat sedan dess, nu två timmar senare är det -28 och det ser inte direkt ut att bli varmare... Dina min stackars lilla frysgris hon sa bara "hell no" när vi skulle ut och snabbkissa - för mer än så kan även jag förstå att den svarta ligan inte vill vara med om. Hon tittade på mig som att tillåmed katten har en toalett inomhus, varför kan du inte anlägga hundrastplats i badrummet?!?

Poängen förstår jag för onekligen det var så pass kallt att vi åkte buss till skolan. Det här är bara inte mänskligt (eller för den delen hundligt!) det är liksom inte okej att tvinga folk att vara ute när det är såhär pass kallt! Osse var nog den som frös minst av oss alla för honom hade jag virat in i allt och lite till, eller vad sägs om vanliga kläder (för inomhusbruk), vinteroverall, tjocksockar, fleacevantar, fleacemössa och en dundertjock åkpåse, toppa detta med en tjock fleacefilt i botten på vagnen och en filt över öppningen (så att han inte skulle dra i sig så mycket kalluft) - han var rätt varm och gosig när jag packade upp honom när vi kommit hem. Nu sover sonen, hundarna snarkar på mina fötter (passar på att värma fossingarna själv) och det är äntligen morgon!

Dock, jag håller det nog nästan för troligt att vikingarna hade rätt, det är inte varmt i helvetet, det är KALLT!