Alltså nu tänker jag i första hand på snöandet, eller snöandet i sig har jag väl ingenting emot... Däremot den snö som envisas med att lägga sig på min uppfart eller för den delen den mängd som har hittat på att mysa in sig precis så att jag inte fick upp altandörren. Om den tycker jag INTE!

Nu har jag hämtat Toria - per buss för allt annat var inte att tänka på, snön är som betong och det går ruskigt trögt att ta sig fram. :/ Fördelen då, jo jag kan faktiskt se en dylik, det är att jag kommer att bli rent fantastiskt snygg av det här, smal midja och så men då med några enorma modeller av lår och bakdelsmuskler, förmodligen även en ökad muskeltonus även i rygg och axelparti. Hur då tänker givetvis den som är ute efter att sätta muskler, jo om man styr barnvagn (nu på hemvägen även nedlastad efter snabbhandling på konsum) i snö som har ungefär samma egenskaper som klister korsat med cement... DÅ blir det tydligen såhär. Ont som fan har jag iaf. ;)

Maken, ja ni vet den där söta typen jag bor med? Igårkväll blev han ambitiös och skottade fram baksidan så nu kan jag snabbkissa hundarna igen. Snäll kille det där! Dessutom är det klockrent om någon blir lite taskig i magen och jag är ensam hemma med Oskar så är det skönt att kunna ta ut jycken x antal gånger utan att måsta riva upp den arma ungen, klä honom och bylsa ner honom i vagnen.

Snäll man har jag iaf. :)