Det är alltså en sak jag är lite sådär halvbra på - somnar gör jag absolut, när som helst, hur som helst och framförallt var som helst. Jag kan somna i alla lägen och i alla väder - det har aldrig varit ett problem... Däremot att bibehålla mig sovandes är inte alltid det lättaste kan jag säga. I det närmaste alla som varit gravida vet vad jag menar tror jag för det verkar vara ett rätt utbrett bekymmer. Dels att man måste upp och lätta på trycket för bebisen gör onekligen att man har blåsa som en tvååring. *suck* Därutöver har man det här mysiga att när som helst under nattens lopp kan bebisen komma på att nähäpps nu har jag tråkigt - undrans om jag inte ska skalla morsan i bäckenet samtidigt som jag gör en attack mot naveln med rumpestumpen och tar spjärn mot kanten på revbenen med fötterna. Inte så skönt!

Inatt vaknade jag dock av lite andra orsaker, jag var varm! Inte bara lite men jag trodde att jag skulle koka fullständigt men bara på fötterna... Normalt? Säkert när man är gravid, men för mig hör det inte till vanligheterna. Hur man löser problemet om man bor i norrland? Rätt givet vi har minusgrader på nätterna så jag satte mig helt sonika på en kudde i vardagsrummet och ställde ut fötterna på altangolvet genom altandörren... Vilken TUR att ingen såg mig då skulle jag säkerligen fått åka bil till det där stället där de har mjuka väggar och tröjor som gör att man kramar sig själv. Men men... Det är sånt som händer och det FUNKADE faktiskt!

När jag började stöka omkring som allra värst här på morgonkröken för klockan var i ärlighetens namn vid fem så trodde hundarna såklart att jahapp matte är uppe då är det morgon och vi ska få komma UT... Hell no! Men hundarna fortsatte säga att jooooo det ÄR morgon - du är uppe så det var bara att slänga på sig lite mer kläder (morgonrock är inte läge att gå ut i känns det som) och ta ut gänget för pinkning, sedan återvände jag till soffan och sov klart. Min gamla hund var dock inte helt övertygad om saken och försökte gång på gång att övertyga mig om att det egentligen var jättesent och att vi skulle ha varit ute mer så att hon fick springa lite men jag vägrade och blundade så länge det gick.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åh så behövligt, min kropp har verkligen behövt det här! Den som tror att jag har tränat så nej, jag har ägnat mig helt och fullt åt att bara pyssla om mig själv. Det enda som känns lite dumt var att jag glömde att ta med mig en bok att läsa. För fak...

Då var det slut på friden och fritidssysselsättningarna för barnen har dragit igång, med galen förväntan hoppar de två yngsta vitbältade i sina karatedräkter och börjar uppladdningen inför årets första träning. Den äldre som numera gått in som trän...

Julen är inte riktigt min grej så nu håller julen på att avrustas så det blev dags att hänga mina nya gardiner, i vanliga fall brukar jag stryka och fixa- nu nä men jag hängde upp dem ändå! Jättehärligt blågröna kappor som jag och flickorna var och k...

Nu får vän av ordning gå in och säga att nä jag åkte inga skidor utan det var Losingen som stod för bedriften att skida runt på gården. Har man snö så har man & då måste man göra sitt bästa för att ha kul i den! ...

Alltså allt blir som magiskt när man har rätt människor på plats. Igår kycklingbonanza vilket i praktiken innebar kycklinglår grillade i ugn, kycklinggryta med röd thaicurry & ris. Som förrätt focaccia (stavning??) & tzatziki. Lättsamt och glatt runt...