Ja, det hänvisas dessvärre till mig själv... Ibland är jag dum som ett spån och nu på morgonen var dessvärre en av de gånger som jag faktiskt gjorde bort mig mer än nöden krävde av mig. Hade lämnat barnet på skolan och skulle gå till bussen och det är liksom inga bekymmer så länge jag faktiskt går och inte får dumma tankar i skallen och springer!! Men vad gör man? Vanans makt är stor, aldeles för stor för mig tydligen. Jag ser att jag kommer att missa bussen om jag inte skyndar mig och så springer jag - sammandragningarna kommer såklart som ett brev på posten och nu sitter jag liksom där jag sitter och jag känner mig så urbota korkad att det nästan är straffbart!

Just det - jag tänkte ju skriva lite om igår när Toria var hos farmor och farfar. Lugnt och skönt hade jag det och Toria fick utlopp för all sin "gullighet", de hade varit och shoppat så nu har hon svart/gröna tofsar i håret med spindelkammar... Läskigt säger mamman!

I övrigt jobbade vi verkligen på att göra så lite som möjligt igår för att jag skulle ta det lugnt.. Resultatet jodå, lugn var jag men klockan ett inatt vaknade jag och var vaken till fyra på morgonen. Strategiskt! Det innebär såklart att morgonen kom aldeles för tidigt idag också. Kan inte någon berätta för dygnet att det ligger fel, gräsligt fel!