Elller någonting sånt iaf. ;) Konsten att montera ett toalettlock var tydligen lite överkurs för mig idag. Första mojängen gick dit utan problem men redan på steg två började problemen... Det är tydligen inte meningen att tjockisar ska vara och grejja kring en toalettstol som står i närheten av en vägg, å ena sidan tog magen i alternativt så fick jag ligga på rygg av modell bilmekare eller ytterligare ett förslag på det hela jag testade var att hänga över toastolen... Ingenting var fruktsamt så nu har jag tempoärt gett upp efter en lång svordomsremsa, men jag återkommer var så lugn - när jag bara har sansat mig lite.

Ja, nu ska jag ha lite ego-tid. Maken bortrest och dottern hos mina föräldrar men jösses så skönt! Dagen började 2 timmar senare än vanligt - jättekonstigt får jag säga klockan var kvart över åtta när jag vaknade inte kvart över sex.

Hundarna har snabbpinkat och första tvättmaskinen är laddad för jooo jag har en plan på att hinna tvätta och städa ordentligt utan att bli störd. :) Bara att erkänna på en gång jag är fullständigt KNÄPP!

Men å andra sidan det känns rätt bra idag så jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt medan höfterna känns som om de har tänkt att vara mina vänner. :)

Toria har åkt till mina föräldrar för att få lite ensamtid och extra uppmärksamhet av mormor och morfar. Klockrent! Dessutom får jag lugn och ro när maken är bortrest i helgen. Bara bra grejjer!

Ikväll var jag och maken iväg på "date" eller vad man ska kalla det - vi var i vart fall ut och åt. Platsen var Ghandi (stavning?) och maten + servicen var som vanligt kanonbra, MEN gravid som man är så var ett toalettbesök ett måste och det var förmodligen den äckligaste toalett jag stött på genom tiderna. Alltså många utedass är fräschare både när det kommer till mängden äckel överallt och luktsensation, fy f*n säger jag bara!

Nu har vi kommit hem och det är dags för tjockisar som jag att gå och lägga sig med illamåendet, men ändå får man väl säga att det är en rätt konstig dag idag. Käken mår såklart som den förtjänar för inte kan jag sitta på en restaurang och hålla käft heller. ;) 

Men varför??? Igårkväll fick jag ont i munnen - jahapp tänkte jag och det var ju bara att ställa in sig på att jag förmodligen hade ett hål i en tand eller någonting lika charmerande och gulligt.

I morse var det alltså bara att ringa tandläkaren och skaffa sig en tid för besök, väl där konstaterades att joooo jag hade ett litet stackars hål (som man inte ens behövde göra ngt åt) men inte alls där jag hade ont såklart! Det jag har gjort är att jag har sträckt mig och fått ont i ett muskelfäste i käken... WTF?!? Kan man ens göra illa sig där när man ligger stilla?? Jodå, det var tydligen fullt möjligt och inte ens ovanligt.

Till den positiva sidan kan man ju då lägga att jag har gjort en undersökning av tänderna och att de såg bra ut, till nackdelarna kan man lägga att det kostade ett gäng kronor som jag kunde gjort någonting roligare för...

Nästa gång ska jag nog försöka utröna om jag inte har ont muskulärt före jag åker till tandläkaren tror jag.

Ja, hur ska jag börja för att göra mig förstådd..? Jag har suttit och kikat på skvallertv nu på morgonen - det duger möjligen som förströelse när man sitter och tuggar frukostmackan och dricker sitt morgonte, hur som helst..

Där tog man upp en tanke om att en känd svensk artist eventuellt skulle vara gravid, okej jättekul för den personen om det är så! Men tänk om det inte är så eller ännu värre hur hanterar offentliga människor tex sena missfall och liknande, allt som görs och sägs hamnar under mikroskopet för att disekeras och plockas isär till oigenkännlighet. Visst till en del har de människor som lever i offentlighetens ljus själva VALT att hamna där, endel kan man dock säga har råkat hamna där av "misstag" (eller varför inte släktskap?).

Jag kommer ihåg sist när jag väntade Toria då ville jag faktiskt inte att folk skulle komma fram till mig och grattulera eller beklaga (vilket ofta då lät som "men stackare har du gått och blitt på smällen") i synnerhet folk jag knappt visste vilka de var. Jag får nog erkänna att den här graviditeten har varit lättare på så sätt att jag vet ungefär vad man kan förvänta sig och ungefär hur folk reagerar, men det är ändå riktigt drygt när man får kommentarer och nu på slutet handlar de oftast om hur hysteriskt tjock jag är... Okej, jag är inte pinnsmal, det är jag inte men jag har för f*n gått ner ett helt gäng kilon sedan innan jag blev gravid så back of bitch! Min mage står rakt ut och ser ännu större ut än vad den kanske är om man försöker få någon modell av volymmått på den, förra gången blev jag mest så jag såg enormt fet ut (bred och platt mage).

Enligt graviditetskalendern har jag 94 dagar kvar att gå och det känns onekligen som en och en halv evighet - vilket det också är i sanningens namn. Jag är stor och har svårt att röra mig som jag vill men jag gör mitt bästa, promenaderna till och från skolan är kanske inte så jättelånga men de duger i krig och hundarna får komma ut och lufta sig ordentligt även om vi inte går så långt. Tur att husse är en snäll typ som går långprommisar när han är hemma.

Jag tänkte dels lägga in en bild från i sommras då jag och min favoritkille låg i gräset och löste korsord... Eller ja, det gick ju inte så bra för det blev lite för mycket gos iställlet. Han är väl för söt min lilla grabb?

Dessutom så syns det ju på bilden (även om det är från i juni) att jag har blivit "lite" rundare mitt på. ;)

Dessutom vill jag förmedla en liten hälsning från Toria som började skolan i torsdags, hennes hälsning är:

Jag har jätteroligt i skolan och på morgonen och när vi går hem får jag hålla i min bästa hundkompis Dina. Fast inte där det finns bilar eller så för då säger mamma att det blir för farligt.

Mammahjärtat däremot kan inte annat än göra ont när min lilla busunge har blivit en STOR tjej!!

För er som tycker att det ser vanskligt ut kan jag säga att Dina är en gammal dam (drygt 8 år) som vet att ta hand om lillmatte och jag går precis bakom och kan därför kommendera Dina till det som behövs. ;)

Hoppas ni andra har en trevlig höst!

Idag har jag ändå hunnit beställa tid hos sjukgymnasten till på måndag, förhoppningen är att jag ska bli en hel människa men ja... Det återstår att se.

Toria och maken är och tar sista sprutan mot hepatit, alltså vaccination så snart kommer de hem och kräver frukost misstänker jag.

Annars händer inte mycket idag, jag har lite pyssel att ta hand om men mer än det - näääää.

Tills en annan dag! *vinkelivink*

Idag har jag varit till barnmorskan, hjärtljuden var mellan 130 och 140 och sf måttet var 25cm, jag har gått upp åt helsicke för mycket (6kg sedan inskrivningen alltså totalt ligger jag fortfarande på ett par kilo back men ändå...) så jag har för avsikt att inte småäta så gräsligt mycket mer - resultatet blir förmodligen som tidigare att jag kommer må tokilla men i hel* att jag har tänkt gå upp tretti kilo den här gången också!

Jag har även pratat med bm om att jag har så gräsligt ont i ryggen så jag måste ta kontakt med sjukgymnasten omg så att jag kanske kan få det hela att funka på sikt... Jag vet dock inte om det här kan räknas som normalt slitage eller om det är jag som är ovanligt sjåpig, det lär dock visa sig.

Vad mer? Näää, idag har jag inte gjort så mycket. Jag gick till mvc och lite väl sent insåg jag att den promenaden inte var helt lyckad så resten av dagen har jag inte varit så snabb, till stackars Torias förtret. Hundarna har fått komma ut ett gäng korta vändor idag för jag har bara inte klarat av att gå långt. Jag hoppas morgondagen innebär lite bättre på den punkten så att de får komma ut och springa ordentligt, tur att man kan träna dem trötta i skallen själv sittandes på en köksstol. :)