Eller ja, någonting åt det hållet i alla fall. Jag mår ILLA, alltså dessvärre inte så illa att man kräks och får krypa ner under en filt med motiveringen att jag är sjuuuuuuuuuuuuuuuuk och det är synd om mig..

Nädå, jag mår bara sådär lite lagom irriterande illa att man som inte kan släppa det och inte kan slappna av ordentligt utan att illamåendet ständigt ligger på lur.

Tuggummi hjälper skapligt - så tillvida att jag iaf inte spyr över köksbordet eller någonting lika misslyckat  men nu när jag har planterat mig i sängen lite lagom med en Osse som faktiskt (kors i taket) efter vällingen somnade som den lilla prinspojke han onekligen är i sin egen säng.   

Nu ska jag ändå lägga mig och tycka synd om mig - funkar inte illamåendet som orsak så tänker jag absolut skylla på ryggen som har krampat större delen av dagen. :S