Med tanke på att jag för det mesta skriver om mig och mitt liv, om mina ungar och mina hundar samt ibland kattorna kanske ordet specialist känns malplacerat, men nu i natt har jag funderat lite och det är på den kunskap som alla morsor (och för den del även pappor besitter). Exempelvis när man kommer in på sjukhus och liknande, vi är specialister, vi är överlägsna er på en punkt - vi KAN våra ungar!

Jag vet inte men när man är så tätt som många av oss är med våra små vet man var blåmärkena sitter, hur de uppkom, hur barnets tal fungerar osv. Jag är förvisso klart färgad och jag är partisk som bara den men jag är också tolk (hur många läkare förstår Ossiska?), jag är snuttefilt och jag är till råga på allt en uppslagsbok över det mina ungar har i bagaget (exempelvis vilka mediciner som fungerar och vad som även då inte fungerar). Med andra ord jag är specialist på just mina ungar. Däremot är det inte alls säkert att jag kan ett endaste skit om en annan unge...

Man vet saker som hur det var när den underbare lille sonen ville testa stagedive från soffan och hur katastrofalt ont han fick när han landade, man vet hur stora sötnosen stukade foten när hon sparkade fotboll med kompisarna och man vet hur minsta lilla älsklingen vill bli struken på magen när hon ska somna, det vet jag men det hade du ingen aning om. Att sedan sonen inte alls gillar allt stillsamt det kan de flesta som möter honom uppfatta, att yngsta dottern älskar sin storebror och försöker göra precis som han eller hur gärna äldsta dottern vill göra rätt och är världens bästa trollunge, det är sådant man ser ganska fort. Det är kanske någonting jag känner mest för hur mycket de genuint tycker om varandra (ännu så länge) att jag är uppriktigt glad för när jag ser hur spontana kärleksyttringar liksom bara kommer över dem - okejdå, ibland blir det lite som det blir och exempelvis Osse kan råka kramas lite väl noga eller de gånger Losingen försöker pussa på folk och istället gnager dem lite på örat eller så... men det är smällar man får ta och faktiskt mina ungar är som ungar är mest - med vissa undantag. ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åh så behövligt, min kropp har verkligen behövt det här! Den som tror att jag har tränat så nej, jag har ägnat mig helt och fullt åt att bara pyssla om mig själv. Det enda som känns lite dumt var att jag glömde att ta med mig en bok att läsa. För fak...

Då var det slut på friden och fritidssysselsättningarna för barnen har dragit igång, med galen förväntan hoppar de två yngsta vitbältade i sina karatedräkter och börjar uppladdningen inför årets första träning. Den äldre som numera gått in som trän...

Julen är inte riktigt min grej så nu håller julen på att avrustas så det blev dags att hänga mina nya gardiner, i vanliga fall brukar jag stryka och fixa- nu nä men jag hängde upp dem ändå! Jättehärligt blågröna kappor som jag och flickorna var och k...

Nu får vän av ordning gå in och säga att nä jag åkte inga skidor utan det var Losingen som stod för bedriften att skida runt på gården. Har man snö så har man & då måste man göra sitt bästa för att ha kul i den! ...

Alltså allt blir som magiskt när man har rätt människor på plats. Igår kycklingbonanza vilket i praktiken innebar kycklinglår grillade i ugn, kycklinggryta med röd thaicurry & ris. Som förrätt focaccia (stavning??) & tzatziki. Lättsamt och glatt runt...