Ja ibland är jag så listig att jag överlistar mig själv. Kallt, klart och solen lyser över mitt vackraste Umeå, då sitter man halvdöd kvar på jobbet så man får göra 300 meters sprint till bussen!

Okej jag hann med den men det var heller inte mer... Så nu sitter jag här och har puls som skulle kunna göra en vettskrämd kanin avundsjuk.

Perfekt uppladdning för att åk hem och stupa i säng med en plan om att sova som en gris fram tills att gullungarna ska nattas... En natt kvar sedan återgår livet till vanlig modell. <3

Jupps det är så man böjer verbet i vart fall just nu...

Senaste två dygnen totalt sex timmars sömn, så INTE okej!!!

Det är då man onekligen börjar fundera om man är helt klok när man jobbar natt, andra gånger när jag faktiskt får sova ja då går det utan problem men nu är det banne mig inte lättast att hålla ögonen öppna hela tiden, det går men det är inte bäst!

Nu när jag slutat är det jag som åker hem och oavsett vilket kaos som väntar mig hemma tänker jag inta medvetslöshetens modell ruskigt fort. I ärlighetens namn kanske jag ska säga att det inte är maken som tvingade upp mig igår utan helt enkelt så att jag just för stunden inte kände mig trött - någonting jag bittert ångrar nu.. Men ingenting ont som inte har någonting gott med sig - med bra sannolikhet kommer jag att sova som en kloss nu när jag kommer hem.

Ha det superbäst så ska jag göra sista rycket innan jag åker hemmåt mot sängen.