Jupps mamman har slagit på stort och inhandlat nya skor! Snygga röda och svarta, skitläckra... Till min bästa Mr Magoo! Stackars krake svamp i tassen. :'(

Igår i kylan hittade jag på att köra lite fält i djupsnön med hundarna, vi har typ 40-50cm snö väldigt fluffig snö kanske ska tilläggas - kallsnö! Igår var det dessutom rejält kallt så ja. Vissa orkade kortare stund än andra.

Först ut Magoo, körde lite fritt följ, ett par inkallningar som mest för att checka av honom innan jag satte igång. La honom ute på vägen medan jag kastade ut dummysarna på åkern. Magoo låg som en klippa (duktig grabb!) och det var nära på att jag glömde bort att jag hade honom med mig för den här gången passade jag på att bara ha en hund i taget med mig ut (måste banne mig vara unikt!). Så skickar jag honom på sök och ja, 14 dummiesar kom in i god hastighet och han gjorde ett riktigt bra jobb, men ja... Nummer femton kom bara inte in, han snurrade, snurrade och sökte, jag började om och gjorde raka skick (som han verkligen gjorde kanonsnyggt!), Magoo jobbade som en gud långa stunder men kylan tog onekligen på hjärnkapaciteten tror jag för han fick bara inte in den sista. Skam den som ger sig! In med Magoo innan köldkrampen skulle komma och bita honom i fötterna. Ut med Dina och börja med att köra lite lydnad light bara för att starta upp henne, skickade riktade sök - i helvete att den kom in! Jag började misströsta och tänkte många fula tankar om att jag måste ha lagt ut bara 14 ändå, Dina fick köldkramp såklart (efter typ 10 minuters arbetande inkl lydnaden) och fick gå in istället för på henne märks det på en gång när det är dags att bryta. Som belöning fick hon en enkelmarkering vid sidan av vägen och onekligen den kom fort och koncist i handen som sig bör.

Ut med hund nummer tre och nu tänker jag mååååååååååånga fula tankar kan jag säga. Börjar köra lite lydnad men halkar in och kör fjärrdirigering med Häxet och ja, där fastnade jag såklart så inte f*n skickade jag sista hunden på att söka efter dummien - till våren tinar den säkert fram. :P Men jag kan säga - att köra lydnad med Häxe är förmodligen bland det roligaste som finns, mattes lilla busräka. :P

Japps, Dina är opererad. SÅ skönt att ha fått det gjort! Nu är hon "knölfri" i munnen och det måste vara trevligt för henne. Hon äter som vanligt och ser allmännt ut att ha klarat narkosen förvånandsvärt väl med tanke på hennes ålder var jag aningen oroad över för just det momentet.

Förutom det måste jag säga att mammamattens fina, fina Dinahund verkligen har gjort sig förtjänt av godsaker så imorgon är det den damen som får en riktigt supernice frukost! För ikväll skulle jag tydligen vara "snäll" med magen. ;)

Ja, vad säger man kroppen min har redan börjat strejka med jämna och ojämna mellanrum så det finns inte på planeten att jag ska klara av att gå flera timmar i skogen som jag vill - SURT! Idag för att försöka göra någonting utan att för den delen röra mig mer än nöden kräver så fick jag tanken att jamen näringssök är det säkert flera dagar sedan vi gjorde och onekligen det blev riktigt lyckat och hundarna ligger nu väldigt skitiga (för det blir de ju alltid!!) och torkar i hundrummet. Förhoppningen är att det ska bli hyfsat torrt innan vi ska sätta oss i bilen och åka långt med dem.

Planen för trippen till Klinten är dock att köra lydnad, lydnad och åter lydnad med den svarta ligan, jag vet inte men det känns som att det skulle behövas och allra helst med ordentlig störning... Det sistnämnda kommer jag iofs inte att uppnå men jag kan väl ställa mig på grannens gårdsplan eller ngt och hoppas att kossorna gör ett kossarace förbi eller så. ;) Jag har även en lite halvvild plan på att försöka lära min stora klumpeduns att gå slalom men det känns just idag inte så troligt efter att han såklart lyckades ramma en av polarna på promenaden. :P

Ja, även den mest motspänstiga har övervägt att köra klicker lite på kul med den största svarta.. Funkar det och han inte blir allt för frustrerad av det så kan det ju vara ett sätt att pyssla nu när jag gissningsvis inte kommer att bli så jättemobil framöver - han måste får lite mer att göra med skallen den här graviditeten känner jag.

Igår hittade jag igen en hemsk klicker jag använde till Häxa någon gång i tidernas begynnelse, men den kommer jag INTE att använda då den förmodligen har världens vidrigaste ljud - jag blir tvärförbannad av ljudet! Det känns mao inte som världens mest smarta sak att använda, därför är jag lite på jakt efter en ny som har ett betydligt mjukare ljud, den här fan smäller så jag lätt skulle kunna träna en hund på 200meters avstånd och det är ju minst sagt onödigt. Hunden hör bra mycket bättre än jag och det kan onekligen inte vara helt nyttigt för öronen.

Steg två är att komma på kul saker att lära honom som säkert kommer att vara helt onyttiga - trix och den saken men jag vill gärna lära in nya saker som jag inte lärt någon hund tidigare om inte annat så för att motionera MIN hjärna också. :P

Men har ni förslag på trevliga klickers som inte låter som en älgstudsare så hör gärna av er. ;)

Min grabb som jag har nu. Snällare än Magoo kan man inte bli! Han är måhända stor och aningen klantig men han är ändå en enda stor krambjörn. Alla som mött honom kommenterar hans härliga lycka för han är verkligen genomgo.

Magoo är en härlig hund på många sätt och vis men det som kanske framförallt står ut med honom är att han har ett aldrig sinande tålamod med ungar och valpar, det är helt löjligt och jag har nog aldrig sett en hund som är så genomsnäll och som är så överseende med om man klantar sig på något sätt. Samma sak när jag tränar med honom, gör jag fel (för han gör sällan eller aldrig fel annat än om jag har varit otydlig) är det bara att göra om och göra rätt för han gör sitt bästa oavsett hur korkad matte än är!

Magoo - Flatterhaft Mr Magoo - 2004 och förhoppningsvis länge, länge till!

Det känns nästan bussigast att visa upp Magoo då han är som allra bäst, med en fågel i munnen snabbt in till matte.   

Dina, min Fina-Dina. Hon är en kanonhärlig gammal dam vid det här laget. Men det som är lite kul är att hon faktiskt är den av tikarna (Dina och Häxa) som är minst grå... Dina är dessvärre inte helt frisk just nu men med lite tur kommer vi nog att få ett tag till tillsammans med min härliga gamla tanthund.

Dock en sak - Dina har blivit lite bekväm på gamla dar och ligger allra helst och sover i soffan i hundrummet för det är mycket mjukare. ;)

Dina - Flatterhaft Black Diamond - 2001 och förhoppningsvis länge till!

Dina som ung och oförstörd. Nä, men skämt å sido hon är 4-5 år på bilden.

Ja, min Pyttelilla hund. Hon var en rent läskigt trevlig hund att jobba med. Det fanns liksom ingenting som hette att inte försöka för det gjorde hon onekligen i alla väder och i alla kläder. Pytte var en kämpe men ja, som alla kämpar gick det i motvind pga att hon måste ha gjort illa sig någon gång som ung. Pytteliten blev bara tre år men vilka år vi hade!! Under jaktträning stoppade det inte utan hon jobbade, jobbade och jobbade som om hon aldrig hade gjort annat. Hon busade och hon var en väldigt glad hund på det stora hela. MEN så en dag gjorde det bara för ont i hennes kropp och det blev dessvärre dags för oss att dela våra vägar. Men Pytte kommer vi ändå alltid att minnas med ett leende för hon var en ruskigt kul hund!

Pytte - Flatterhaft Fender Tellecaster - 2005 - 2008

Pytteliten i snön. Borde vara så att hon är sisådär 2½ år eller så.